Fyra år efter mordet på Jina

Kvinna, liv, frihet lever fortfarande

Det har gått fyra år sedan Jina Amini, en ung kurdisk kvinna, förlorade sitt liv efter att ha gripits av den islamiska republikens moralpolis. Händelsen blev en vändpunkt i Irans moderna historia och gav upphov till ett folkligt uppror som i Iran och världen över kom att bli känt under parollen ”Kvinna, liv, frihet”.

Men fyra år senare kvarstår en sanning:

Kvinna, liv, frihet har inte besegrats.

Gatorna kan under vissa perioder ha blivit lugnare, många demonstranter har fängslats och det statliga förtrycket har inneburit ett högt pris för människor. Men inget av detta innebär att kravet på frihet har försvunnit.

Sociala rörelser kan inte enbart bedömas utifrån antalet demonstrationer på gatorna. Förändringar i människors synsätt, att rädslan har brutits, kvinnors motstånd mot den obligatoriska hijaben, de sörjande och rättssökande familjernas kamp, arbetarnas och lärarnas protester, ungdomarnas motstånd och det fortsatta civila engagemanget är alla delar av en verklighet som visar att den fråga som väcktes efter Jinas död fortfarande lever i det iranska samhället.

Jina – ett namn som blev en rörelse

Jina Amini är inte bara ett namn i historien.

Hon har blivit en symbol för en generation som sade att varje människa måste ha rätt att själv bestämma över sin kropp, sin klädsel, sitt liv, sin tro och sin framtid.

Parollen ”Jin, Jiyan, Azadî” – kvinna, liv, frihet – föddes i Kurdistan och överskred geografiska, etniska och språkliga gränser.

Från Kurdistan till Baluchistan, från Teheran till Khuzestan och från universiteten till gatorna visade miljontals människor, genom olika former av missnöje och protester, att kravet på frihet och mänsklig värdighet inte kan förtryckas för alltid.

Kurdistan – där protesterna fortsätter

I dag, den 16 september 2026, på Jinas fjärde dödsdag, rapporteras om en omfattande strejk bland butiksägare och köpmän i flera städer i Kurdistan. Enligt inkomna rapporter omfattar strejken minst elva städer, däribland Saqqez, Sanandaj, Marivan, Mahabad, Bukan och flera andra städer.

Strejken äger rum samtidigt som det under dagarna före årsdagen har rapporterats om kallelser, hot och gripanden av medborgare och aktivister.

För oss är detta inte bara en ekonomisk protest eller en endagsstrejk.

Denna civila handling påminner om att det civila samhället fortfarande lever och att människor fortfarande kan uttrycka sitt motstånd genom fredliga och civila metoder.

Frihet från religion är en del av människans frihet

Vi, som Centrala rådet för Ex-muslimer i Skandinavien, vill betona en grundläggande aspekt av upproret ”Kvinna, liv, frihet”:

Religionsfrihet måste samtidigt innebära frihet från religion och frihet från religiöst tvång.

Ingen människa ska tvingas att bekänna sig till en viss religion eller religiös riktning.

Ingen kvinna ska tvingas att bära en viss typ av klädsel.

Inget barn ska användas som ett verktyg för att förverkliga vuxnas religiösa övertygelser.

Ingen människa ska heller diskrimineras, hotas eller straffas på grund av att hon eller han är icke-troende, byter religion, lämnar en religion eller har en annan övertygelse.

Vi anser att tankefrihet och friheten att själv välja sin livsstil är grundläggande mänskliga rättigheter.

Ur detta perspektiv är de iranska kvinnornas kamp mot den obligatoriska hijaben inte bara en kamp om ett klädesplagg. Det är en kamp för människans rätt att själv bestämma över sin kropp och sitt liv.

Kvinna, liv, frihet – ett krav på Irans framtid

”Kvinna, liv, frihet” bör inte enbart betraktas som namnet på en protest som inleddes 2022.

Parollen uttrycker tre sammanlänkade krav:

Kvinna – betyder jämlikhet och frigörelse från diskriminering och förtryck.

Liv – betyder rätten till ett fritt, tryggt och värdigt liv.

Frihet – betyder frihet att tänka, uttrycka sig, välja och bestämma över sitt eget liv och sin framtid.

Ett samhälle där kvinnor inte är fria kan inte vara ett fritt samhälle.

Ett samhälle där barn utsätts för ideologiskt tvång kan inte göra anspråk på frihet.

Ett samhälle där människor straffas på grund av sin tro eller sin icke-tro kan inte vara ett sekulärt och demokratiskt samhälle.

Till minne av de dödade och för rätten till rättvisa

På Jinas fjärde dödsdag hedrar vi minnet av alla dem som förlorade sina liv under protesterna för ”Kvinna, liv, frihet”.

Vi står också tillsammans med de familjer som kräver sanning och rättvisa, politiska och religiösa fångar, protesterande kvinnor, ungdomar, civilsamhällesaktivister, arbetare, lärare och alla andra som har fått betala ett högt pris för frihet och mänsklig värdighet.

Kampen för rättvisa kan inte tystas av tidens gång.

Samhällets minne lever, och offrens namn kommer inte att glömmas.

Vårt budskap till det iranska folket

Fyra år har gått.

Regimen kan föreställa sig att den kan stoppa historien genom förtryck och repression.

Men historien kan inte stoppas med fängelser.

Rädsla kan återskapas genom förtryck, men den kan inte påtvingas ett samhälle för alltid.

En generation som en gång har smakat frihet är inte längre samma samhälle som före upproret.

Kvinna, liv, frihet har inte besegrats, eftersom de problem och krav som gav upphov till rörelsen fortfarande är olösta.

Rörelsen kan ta sig olika uttryck – från gatuprotester till civil olydnad, från strejker till kulturellt motstånd och från kvinnors kamp för rätten att själva välja till civilt och socialt engagemang.

Men dess grundläggande krav består:

Människan ska vara fri.

Till det internationella samfundet

Vi uppmanar regeringar, parlament, människorättsorganisationer och civilsamhällen över hela världen att inte glömma de pågående människorättskränkningarna i Iran och att lyssna till rösterna från politiska fångar, kvinnor, ungdomar, familjer som kräver rättvisa och minoriteter som utsätts för förtryck.

Det internationella samfundet bör inte bara uppmärksamma ”Kvinna, liv, frihet” på Jinas årsdag.

Mänskliga rättigheter har inget utgångsdatum.

Vi uppmanar också alla frihets- och demokratiförespråkande krafter att lägga sina inbördes meningsskiljaktigheter åt sidan och fokusera på gemensamma mänskliga principer, däribland frihet, jämlikhet, sekularism, kvinnors rättigheter, barns rättigheter och människors rätt att bestämma över sina egna liv och sin framtid.

Fyra år senare lever Jinas namn vidare

Jina finns inte längre bland oss, men hennes namn har fått en plats i Irans historia.

Från Saqqez till Teheran, från Kurdistan till hela Iran och från Iran ut till världen hörs fortfarande ropet:

Jin, Jiyan, Azadî – Kvinna, liv, frihet.

Fyra år efter Jina förklarar vi återigen:

Nej till obligatorisk hijab.

Nej till religiöst tvång.

Nej till diskriminering av kvinnor.

Nej till förtryck av tankefriheten.

Ja till frihet, jämlikhet och mänsklig värdighet.

Och vi säger med hög och tydlig röst:

Jina är inte död;

Kvinna, liv, frihet lever.

Centrala rådet för Ex-muslimer i Skandinavien

16 september 2026